Shopping på arbetstid

Några på jobbet har skrattat och sagt: Det är to much, Josse.

Men vem är dom att förneka Fille ett par gyllene boots?

Han är både ung och vacker nog för att kunna bära upp dem och de kommer matcha hans guldpannband så snyggt.

För min del ledde dagens shopping på arbetstid till ett par nya bruna ridvantar. Jag försvarar mig med att det var bling på.

Shopping på arbetstid slår alltid shopping på begränsad fritid, men ibland straffar det sig omedelbart.

Förra veckan smet jag ut på Börjes när chefen gått iväg på en presskonferens. En halvtimma senare var jag tillbaka på redaktionen (efter att ha prövat Pikeurs vårkollektion). Då kommer en konkursansökan från den här kommunens största privata arbetsgivare och cirkusen drar igång.
Chefen vill skicka ut mig till fabriken och säger att vi ska hålla kontakten på telefon.
Visst, säger jag och packar block, pennor och kamera.

Telefonjäveln är borta.

Chefen ställer den logiska frågan:

– Var har du haft den idag?

– Eh. Här och i bilen.

– Då måste den ligga här eller i din bil.

– Umm.

Föga ville jag erkänna att jag varit på Börjes på arbetstid och grävt i hästsaker. Jag ringer till butiken men det finns inte ett spår efter mobilen. Får låna en telefon av en kollega och på väg ut till fabriken tänker jag att det är bäst jag svänger förbi Börjes igen och kollar.

Jag plockar upp lånetelefonen och slår mitt nummer. Plötsligt börjar en 40 meter djup rea-låda med boxtäcken att spela Nature Boy (eller med Spotify) och jag kan andas ut. Jag dyker ner i lådan, fiskar upp telefonen och Fille fick ett sommartäcke.

Ännu en seger för de goda.

I morgon blir det träning i Vallda och jag ska försöka tjata på Mamman att blogga om helgens framgång.

Finns också svart. Sjukt snygga.


Filles gyllene boots.