Det var Stefan som red Kalle-Fille på onsdagens träning i Vallda.
Jag fick stå med min sjuka hjärna och titta på och sukta.
Igår fick Fillen sträcka ut sin träningsvärk över låga hinder och i eftermiddag blir det lite jogging i ridhuset. Då tänker jag rida minst lika bra som Stefan.
Stefan som förresten ifrågasatte mitt temprament ("näää, du har väl inte humör?) och lurade mig att alltid gå med på att Mamman alltid har rätt.
- Kyra kan väl inte ha fel? Om Anitha använder Kyras knep...
Nu var det väl inte så att det var Mammas kunskaper jag i frågasatte utan snarare hennes känsla för pedagogik.
Pappa brukar skämta om hur mamma väcker honom varje morgon genom att slå klockradion i huvudet på honom och säga: Kliv upp då din drumel, Greco vill ha frukost.
Fast vi vet alla att det inte är sant. När det är dags att gå upp är i princip den enda tiden på dygnet som Mamman sover.
Stefan rider Fille.
Och så här såg det ut efteråt när Lillprinsen fick sträcka ut sina långa trötta ben och gnugga svetten av sig.
Jag vet att filmkvalitén lämnar mer att önska, men ridhuset i Vallda är mörkt, videoinställningen på mammas kamera går inte och ändra och så vet jag faktiskt inte vad jag håller på med när jag sparar film.
Men hästarna är ju vackra och musiken förstklassig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad säg du då?