Generationsskillnder- what would mommy do?

När något inte fungerar på jobbet – när jag möts av en stenhård vägg av ignorans och dumhet i synnerlighet, brukar jag tänka vad pappa skulle ha gjort för att lösa situationen, trots att jag faktiskt inte vet, men -

Jag kan gå från 0 till 100 på en nanosekund. Blodet kan börja koka på ett ögonkast och det blir väl så när båda ens föräldrar har vad man försiktigt kan kalla för sydeuropeiskt temperament. Men en mindre hjärnblödning och humörsrusning brukar lösa eventuella dönickar som motsätter sig. Problemet löst.

Men som bekant fungerar tomma hot och humörssvängningar föga på nervsvaga hästar. När tålamodet börjar sina stannar jag upp och tänker: Hur skulle mamma göra?

Nio gånger av tio fungerar det. När en rörelse inte vill fungera, när jag inte kan få loss Greco i vänster galopp, när Kalle-Fille inte vill gå ut i hörnen eller bara inte vill…

Det är där på gränsen till vansinnet som jag stannar upp och sakta hasa mig tillbaka till konstruktiva tankar. När jag försöker se problemet utifrån kan jag lätt tillkalla den högre makten (Modern) och höra hennes röst; Gör sig, gör så, gör om, gör rätt.

Är kunskapen min, eller hennes, eller vår?

Och är det inte så med gränser och vansinne, att ända sättet att veta var den där gränsen går är att passera den?

Men evolutionen är svår att förneka även om det finns skolor för det i USA. Och i många situationer vet jag precis vad mamma hade gjort, eller inte gjort, men gör tvärt om. Gör på mitt sätt. Jag gör det lite sämre- lite snabbare.

För visst är det avkommans skyldighet och rent av nödvändighet att hitta alternativa lösningar och utvecklas? Eller så är det bara bullshit. För faktum är att jag inte kan sy.

Generationsskillnader del 1

Trasig stallvinterjacka som gör sin sista säsong.

Hur 80-talisten löser problemet. Silvertejp funkar dessutom till att slå in julklappar, laga läckande kranar. hänga upp speglar och enligt kollegan på jobbet; laga bilen med.

What mom would do. Fast det är klart, Greco är för fin för att gå med lagade täcken. Det blir Kalle-Fille som får ärva.

Generationsskillnader del 2

Kalle-Fille, tre år broddas på klassiskt vis.

Medan Greco, nio år, försiktigt lägger upp benet på moderns knä och dessutom försöker hjälpa till.

Greco har allt, utom tummar och nerver av stål. Hade han bara det förstnämnda,

skulle han brodda sig själv.

Familjens svarta får

Idag öppnar vi Hästfrossa med ett citat från en av mina favoritförfattare och namne till Chihuahua-Leo ,
Leo Tolstoy:
"Happy families are all alike; every unhappy family is unhappy in its own way (Anna Karenina)"

Vad menar jag då, utan att gå in i en djupanalys av Anna Karenina?
Jag syftar förstås på hur en del individer ständigt lyckas att frångå allt ansvar och plikt.
Om familjens svarta får som inte skäms för sig, de som ursäktar lättja och frossar i fantasier.
I egenskap av både domare och jury (utrycket fungerar inget vidare på svenska), dömer Hästfrossa följande individer skyldiga:


Noa- har inte julstädat.


Leo- Har inte gjort någon skinka.


Heidi- har inte klätt någon julgran.


Har inte köpt några julklappar.


Har inte bakat något julgodis.


Har inte skickat några julkort.


Har inte försökt handla mat i julruschen.


Har skällt ut dräparna istället för att pynta.




Vadå jul?

Vinterdäck, dubbar och DO

Ja, jag sa ju det, liket lever, Hästfrossa lever och svär åt snön som alla andra är lyriska över.
Modern menar att hon är traumatiserad efter 10 år i ”Norrlandshelvetet” och hatar därmed allt som har med kyla att göra, och själv kan jag erkänna att jag helt enkelt inte gillar vinterskor. Det är ett helvete att gå med klackar i snö och sist jag gjorde det höll jag på att slita av mig fotleden och fick gå på kryckor i två veckor.
Att den vurpan råkade inträffa i direkt anslutning eller kanske avslutning till Horeshow på Skandinavium och några timmars efterfest på Gothia Towers, har inte med saken att göra.

Hur som helst. Det finns en klar fördel med snön och det är att slippa tvätta leriga hästben varje eftermiddag när pojkarna kommer in från hagen. Jag har seriöst övervägt att köpa ett par diskhandskar för att slippa stå med bara händer och gnida Kalle-Filles karleder med grönsåpa, dag efter dag.
Vintern på västkusten påminner lite om hur Virginia Woolf beskriver kylan i Orlando. Då boskapen fryser mitt i språnget och människor som går över gatan, fryser i steget, kristalliseras och blåser iväg i atomer. Orlandos vinter var faktiskt det första jag kom att tänka på när jag stoppade ner händerna i Kalle-Filles vattenkopp för att rengöra den. Men hösten har varit så mild så jag tänker inte gnälla mer om kylan nu.

Pojkarna har fått på sig vinterdäcken. Greco som är lite av en känslig Prinsen på Ärten, får alltid hela gummisulor (så han inte får grus i skon), medan hans lillebror fick den fräckare varianten med en gummitunnel som går precis innanför skon.
Det visar sig att Kalle-Filles variant var något vassare med klibbig snö. Medan Greco stelt gicks på snöstyltor, kunde KF som vanligt dansa hela vägen upp från hagen.

Modern har dessutom skruvat i dubb och snart tror jag stall Ramsjödal blir ett fall för diskrimineringsombudsmannen. Hon tyckte nämligen att KF bara skulle ha små små brodd (som inte är van och så), medan Greco fick en variant som förmodligen gör att han kan promenera upp för en lodrätt bergsvägg utan problem.
Nåja. Spännande fortsättning följer.



Team Julén behöver nya vinterskor.

Hästfrossa är tillbaka- beware of the diamond dogs!

Hästfrossa lever!

Landets mest subjektiva hästblogg är tillbaka efter en tids sjukdom. Inget allvarligt men långvarigt – Tryne och svans har äntligen försvunnit och Team Julén är tillbaka på världens kortaste men vackraste ben.

Den ofrivilliga ledigheten har tagit hårt på de minsta Julénarna som hostat hårt hela hösten, medan hästpojkarna förvandlats till osäkrade handgranater. Storprinsen (Greco) har vilat minst eftersom Mamman skrikigt, gapat och vrålat av abstinens och ridit trots att hon nästan hostat lungorna ur sig.

Lillprinsen har ägnat sin ledighet till att växa en centimeter och bredda sig över bogarna.

Nya skor och korta fina fötter har han dessutom skaffat sig, så nu ska det snart vara slut med att slå-i-sko.

Den enda som egentligen varit nöjd är väl Leo, som tycker det har varit ganska skönt att varit ledig från sysslorna på redaktionen. Han har ingenting alls emot att vara hemma hela dagarna och gå långsamma långa promenader. Är det regn stannar han helst inne och ser film.

Hästfrossa hoppas att inom kort dessutom kunna bjuda på lite videoklipp, så snart de lärt sig behärska imovie. (Mac Rules).

Om du klickar på länken kan du se alla bilderna från dagens skogspromenad.

Beware of the diamond dogs! Heidi diggar skogen.


Leo Tolstoy Truls Julén- Hälften hund, hälften ekorre.


Lysmasken Karl-Filip har blivit bestraffad med en ful men nödvändig reflexgrimma. Efter att ha varit lös på bygden en kolsvart morgon, får han leva med reflexerna tills det ljusnar. Not to self- köp häst med bläs om du ska hitta den i mörkret.


Mesta matchande modelejonet Greco. För en vacker vinterdag i hagen har han valt en bourgognefärgad vinterjacka från Shires som går i ton med hans ridhus, stall och boningshus. Greco har valt en grön-blå grimma som plockar upp färgen i Lilleprinsens jacka...


Världens vackraste och mest välförpackade hästpojkar.


Vad är väl en 400 kronors mössa från Pikeur när man kan
fynda barnmössor för en tjuga?
Glöm rynkreducering, i barnkläder får man visa leg.

Dåligt med reaktioner om dopning

I dagens tidning.

Christel Behrmann skriver i sin suveräna ridsportsblogg om det katastrofala dopningsbeslutet. Själv tog jag en paus med min kriminaljournalistik och skrev en ridsportskrönika om saken.
Men ännu har reaktionerna låtit sig vänta. Jag tycker en insändarstorm hade varit på sin plats.

Har fått ett massmail om att man på söndag kan få sin häst gratis chipad på Nordhallans ridklubb här i Kungsbacka. Märklig tycker jag. Måste nog ringa några samtal och ta reda på vad det handlar om.
Så vitt jag vet är då Kalle-Fille och Greken chipade och klara.

Jag har hästfeber. Drömmer om dressyrpass, hoppass och skogsturer.
Vi får hoppas det här elaka viruset som slagit rot i mina lungor, snart dör.
Tills dess blir det att läsa unghästböcker som jag fått av modern och försöka få matstrejkaren Leo att äta.

As i walked out one evening

And the years shall run like rabbits,
for in my arms i hild
The Flower of the Ages,
and the first love of the world

- Ja, helgen kom och passerade alldeles för snabbt. Det blev inte
många knop för de stora pojkarna i stallet. Men våra små odjur roade sig kungligt.

FEI:s smutsiga ridsport

SR:s rapportering om FEI-kongressen.

Man tror för helvete inte att det är sant.

I ett försök att rensa ridsporten från dopning har FEI- det internationella ridsportsförbundet, träffats i Köpenhamn för att ta fram tydligare regler för sprutor, behandlingsmedel och etik.
Generalförsamlingen träffades i torsdags i Köpenhamn och resultatet är hårresande.
Jag blir ledsen och förbannad.

Medel som tidigare varit förbjudna att använda på tävlingshästar i Sverige ¬– Medel som varit olagliga att använda eftersom de klassas som dopning, är nu tillåtna.

Enligt Svenska ridsportsförbundet (SR) sa Bo Helander igår under mötet (tidigare generalsekreterare i FEI) att förslaget är "oacceptabelt".
Jag tycker att det är ett skamligt kraftlöst uttalande.
SR uppger också att "Helander och flera delegater med honom var förfärade".
Idag, fredags när beslutet var taget, är han något tydligare:
– Oerhört allvarligt och ett väldigt svåröverblickbart beslut. Och som jag sa redan i går, helt oacceptabelt, säger en bekymrad Bo Helander från Köpenhamn, till Svenska Ridsportsförbundet.

Men den så kallade progressive-list (som talar om vilka preparat som är godkända, vilja det är nej på också nja-preparaten) , röstades det alltså ja till.
Preparat som tidigare varit förbjudna kan nu använda om halten är låg i hästens blod. Vad är det för godtycklighets -bullshit?
De svenska reglerna står fast, men om en svensk ryttare väljer att gå efter FEI:s skräckreglemente vid internationella tävlingar i Sverige, kan ryttare inte diskvalificeras och inte heller få ett idrottsligt straff.
Men i Sverige gäller svensk lag och överträdelse kan i alla fall fortfarande leda till åtal och fällande dom.

Det som ur svensk synvinkel är ett totalt magplask, ett misslyckande, ett fiasko, är faktiskt en seger för FEI. Sverige med en sådan pinsamt smutsig ridsport ser detta till trots, som ett misslyckande. Men för FEI är det ett framsteg.
– This is a true landmark moment in the history of our sport,” sa FEI:s president, Princess Haya, enligt SR.

För 20 sedan röstade man igenom ett förslag för nollgräns för exempelvis fenylbutazon (butta). Nu är medlet tillåtet. Är det det som FEI tänker på när man säger att den nya anti-dopningsreglementet kommer garantera hästens hälsa och välmående, samt en rättvis sport.

Visst luktar det lite extra illa när det kommer till dager att the progressive list, inte hade presenterats för kommissionerna eller behandlats av FEIs styrelse innan den presenterades på årsmötet i början av veckan. Det luktar kupp lång väg.
Lika skämmande är att reglementet antogs med stor majoritet.
Men Sverige, USA, Tyskland och Irland röstade emot tillsammans med några internationella arrangörer och det är i alla fall Sveriges ambition att nu arbeta för at begränsa eller förändra beslutet med the progressive list.

Bo Helander påpekar att han har "farhågor" vad det gäller medverkan från framtida sponsorer. Mina personliga farhågor rör hästarna.
Vi som är seriösa hästägare lägger ner stora pengar, resurser och tid på att förhindra våra hästar från att skada sig, bli sjuka, utvecklas och må bra. Men i jakten på den heliga graal och första plats finns det dem som sätter hästens hälsa i andra rum.

Facts and Figures
Anti-Doping and Controlled Medication Regulations: 95 in favour, 5 against
105 NFs represented (101 participated, 100 valid, 1 abstention)

Commissions Recommendations: 90 in favour, 8 against
103 NFs represented (100 participated, 99 valid, 1 abstentio)

Lists of Prohibited Substances: 53 in favour of Progressive List, 48 in favour of other List
105 NFs represented (102 participated, 101 valid, 1 abstention)

FEI Veterinary Regulations: 86 in favour, 9 against
105 NFs represented (102 participated, 95 valid, 7 abstentions)


En liten parantes:
Utredare, polis, åklagare och socialtjänst, jobbar hårt för att få skärpta dopinglagar och höja straffsatsen, vilket gör att brott mot dopinglagen kommer högre upp på polisens prioriteringslista och möjliggör för dem att lägga mera resurser på att motverka dopning. Vem trodde att det skulle komma att gynna våra hästar?

I give you the morning

Kite. Känner ni igen egen Fred Åkerströms- Jag ger dig din morgon? Eller Freds, egentligen skrev ju Tom Paxton "I give you my morning, redan i slutet på 60-talet. Jag gillar Kites vingliga 2000-talets signum på låten, som blev morgonens soundtrack.

Det var åtta grader varmt när jag rullade ur sängen i morse. Åtta grader varmt, klockan sex på morgonen i sena november är som skattelättnad. Det är motsatsen till att betala 65 spänn för en öl på krogen, vilket egentligen är böter och inget rimligt pris.

Hur som helst var den varma milda morgonen bra för mitt (Dotterns) vacklande morgonhumör. Med världens bästa dokumentärredaktion i hörlurarna är det svårt att inte maska sig genom morgonmockningen.

Det var till och med så varmt att jag tog av mig jackan och mockade i bara väst och t-shirt (!).

Kalle-Fille var pigg och dök huvudstupa ner i höpåsen. Han som alltid brukar lämna lite mat hade dammsugit boxen på hö och verkar ha som målsättning att bli lika (tjock) snygg som sin storebror.

The Killers, det vill säga hundarna i hundgården skällde i mörkret så jag avbröt mockandet för att ge dem en näve morötter (alla våra hundar älskar morötter) och när jag kom tillbaka stod Kalle-Fille i dörröppningen. Begåvad som han är hade han i alla fall inte vält skottkärran som stod för hans boxdörr, utan bara flyttat på den så han kunde komma ut. Kanske tur att moderns skogsritt blev inställd så han fick gå ut i hagen lite snabbare.

Greco blinkar alltid mot ljuset när jag tänder lamporna på morgonen och idag var inget undantag. Greco som förvisso vill ordning och reda (som den pedant han är) på sitt rum, tyckte att jag kunde avbryta mockningen och bara gulla lite. Så han la huvudet på min axel, blåste luft i min panna, puffade mig på kinden och försökte slicka hål på västfickan för att komma åt några sockerbitar. Först när han lyckats dra loss sladden till min Ipod, tvingade jag honom att låta mig mocka klart. Det var inte populärt.

(Ursäkta den dåliga bildkvalitén min slit och slängkamera borde väl just slängas.)

Dags att gå ut? Tyckte KF som var redo att ta ut sig själv i pyjamas och utan grimma.

Leo drar sitt strå till stacken och hjälper till med morgonmocken...

Samt drömmer om en alternativ karriär som ballerina.

Greco- hela världens mittpunkt.

Skolor ovan mark

I går blev det verkligen en urladdning av alla uppdämda känslor de senaste dagarna. Stormen, Kalle-Fille lös, och träning. Skönt att Prinsen fick ventilera ordentligt.
Tanken var att longera lång och låg, istället blev det kort och hög! Jag tror inte att Greco bockat så mycket på minst ett år. Otroligt!
Insåg snart att han bara var tvungen att få busa av sig, så jag släppte honom lös i ridhuset och höll tummarna att skorna skulle sitta kvar. De gjorde de.

Efter buset kunde Greco samla sig så pass att vi till slut fick till det vi hade tänkt för dagen. Tror att Greco var rätt nöjd med att få känna sig ung och busig igen. (Dottern skulle nog säga att KF har bra inflytande på honom, men så långt ska vi inte ta det.)

Skogsritt inställd

Tyvärr kunde inte Alexandra & April rida ut idag på morgonen, så vi får hitta på något annat till i dag.
Dottern föreslog hoppning, och det är ju en bra idé, men jag sitter inte på!
Det får hon göra. Även om hoppning var det jag förr i tiden gillade mest så har jag med åren blivit mera rädd av- och om mig. Är livrädd för att ramla av, efter att jag spräckte bäckenbenet för några år sedan, då jag ramlade av vår unghäst Luvan, vid inridning. Det var då, men smärtan kan fortfarande göra sig påmind.
Jag tror att det kommer bli roligt ikväll. Dottern är väldigt sugen på att hoppa, det har hon i generna.


Greco var på sitt vanliga solskenshumör i morse. Han är inte direkt någon morgonhäst.
Humöret är snarlikt Dotterns på morgonen. Märks att dem har samma mamma.

Seriebyten och äppelmutor

I går var det träning. Höjdpunkten på veckan. Började lite struligt med en lös häst (nämner inga namn, men har är ung) och mycket upprörda känslor hos Greco. Att se sin kompis galoppera iväg i stormen och dra några varv runt hus och stall blev nästan för mycket. Men gammal är äldst och Greco samlade sig och kunde äta sin havre till slut.

Kan konstatera att det är en bit kvar innan vänsterpiruett är "lätt som en plätt", men det var lite bättre än förra onsdagen, så åt rätt håll går det ju. Men, men, men igår är i alla fall onsdagen som ska kommas ihåg LÄNGE och som fick mig att skratta och le, resten av dagen, kanske resten av veckan också!

Fick prova att göra flera byten över diagonalen. Stefan tyckte att det var dags att prova på, så om det kändes bra efter första bytet försök med ett till, fungerar det försök med ytterligare ett. Bry dig inte om att räkna galoppsprången utan försök bara om det känns lydigt och i balans, sa Stefan. Det fungerade!

Jag var så glad, det går nog inte att förstå om man inte vet hur svårt det har varit att få Greco att lära sig att byta galopp i språnget. Det har jag Stefan att tacka för som haft tålamodet att lära Greco att byta, men så svårt det har varit när jag skulle göra det sen. Trodde ett tag att vi skulle förbli en lätt-klass ekipage för resten av livet.

Vilken fantastisk häst jag har. Han är så rolig att rida.

Prinsen verkade rätt nöjd själv när han fick sitt obligatoriska tränings-äpple i transporten, favoritsort Fuji.
Visste ni förresten att hans favoritlåt är Gröna små äpplen- med Monica Zetterlund.

Idag blir det longering i lång och låg form för att stretcha ut hals och rygg framför allt. I morgon blir det skogsrundan igen med kompisen April om SMHI:s väderprognos stämmer för i morgon. Sol!

Bild från sommaren 08, då Stefan fick låna Greco när han skulle
vara med i lokaltidningen. Ok, Greco kanske var där på kurs. Kanske.

Dåligt uppförande & ännu sämre väder

Eye of the tiger.

Igår blåste det full storm, Hovis drog i Kalle-Filles ben och storebror Greco var borta på träning (som hans mamma kommer blogga om).
Jo, det var en upprörd liten häst som stod på stallgången och förberedde sig för att gå ner i ridhuset.
Till slut kunde han inte hålla sig. Ögonen började rulla i huvudet på honom, han stegrade sig, slog bakut och kastade sig fram och tillbaka.
Dottern stod som förstenad. Undrade vad hon skulle göra, vad Mamman hade gjort och tappade humöret och sa åt Kalle-Fille att; nu får han fan skärpa sig, annars får han åka på uppfostringsanstalt i Innervik (som Dotterns föräldrar hotade henne med som barn).
Dottern, som är en slags okrönt drottning av tomma hot, tappade nästan hakan, när KF gjorde precis som tillsagd. Stod som ett ljus på stallgången, glömde bort att vara rädd och började sova istället.
När det var dags för tränsning, kastade han sig på bettet. Han verkar verkligen gilla sitt nya.
Väl ute i stormen försökte han gömma huvudet bakom dottern. Inne i ridhuset lät regnet och stormen miljoner gånger värre än vad det var och Dottern tänkte att det här blir nog svårt. Men Kalle-Fille gjorde sin mamma stolt och uppförde sig som det A-barn han är.

Det märkets att Mamman jobbat hårt och duktigt med KF från marken. Han tog alla röstkommandon nästan omedelbart och kunde gå från galopp till skritt och vice versa, på nolltid. Skritta på volten, galoppera inspänd och trava efter fyrkanten, gick alldeles utmärkt på lina. Det syntes på KF att han var mycket nöjd med sig själv och njöt av berömmet.

Idag ska Dottern till doktorn igen (får hon inte hjälp den här gången ringer hon Grecos doktor istället) så KF får vila om inte Mamman tar ut honom. Planen är att rida honom på fredag igen och hoppas att det går att styra på gummibettet och att han är bättre i munnen.
Kanske är det lämpligt att byta häst den här helgen? Mamman är ju så bra på unghästar.

Kalle-Kula och Zoolander

How low can you go? Ibland får man nästan lägga sig ner för att nå upp,
när KF ska ha på sig tränset.

Jag kan meddela att Karl-Filip verkade mycket nöjd med sitt nya gummibett, men att han nog behöver lite mer vila. Han lägger fortfarande huvudet något åt höger när han longeras inspänd. Men förhoppningen är att kunna rida honom till helgen igen.

Då blir det nog att hålla i sig. Mycket riktigt så förvandlade KF igår ridhuset till en potatisåker. Hans alter ego Kalle-Kula, måste tagit över, för han sprang som en galning på linan och nästan låg ner i galoppen. Men även Kalle-Kula kunde sansa sig och sedan arbeta ordentligt.

Någon som inte gick på gummibett utan hade kandaret på, var Prinsen.

Han var helt suvvo i galoppen och piruetterna, trots att han lider av Zoolander-syndromet,

Det vill säga, att han tror att han inte kan svänga vänster.Men det får han öva på i eftermiddag hos Stefan.

Idag kommer också Hovis som ska slå på KF hans tappsko. Det är den svåra hoven som ska få sko, hoppas Hovis uppför sig.

Förberedelser

Hade inte Napoleon namnsdag den 17:e förr i tiden?
Min bror hade ett marsvin när vi var små. Han hette Napoleon I, vi kallade honom för ”Nappe”


Förmodligen ett syskon till Nappe.

I dag är det dock tisdag. Det är dagen som jag ska börja tänka och ordna med kläder inför träningen med Greco i morgon. Det är alltid svårt att bestämma vad som kan passa. Får inte vara för varmt och inte för kallt, rätt färg för säsongen och så vidare. Greco är ett modelejon att räkna med och vad som helst duger ju inte. Kan ge lite huvudbry.

Dottern gillar inte när det ska matchas, men jag tycker det är snyggt. Undrar om grått är lite för trist för säsongen (passande i alla fall)? Greco själv kommenterar sällan valen så jag utgår ifrån att han oftast är nöjd. Kan det här vara snyggt tro?


Eurostars höstkollektion.


Greco matchar med schabraket.


Greco tar sin efter-hagen-dusch och gör sig
snygg för morgondagens Stefan-träning.

Tonårsdjur och trots

Teenagers will always be teenagers- oavsett om dom är av häst eller hundsort.

Leo går igenom en mindre kris som ingen förstår, allra minst han själv. Han uppvisar alla klassiska tonårssyndrom:

1. Han äter inget annat än ostmacka (ibland går mormors matlagning bra, men aldrig mammas)
2. Han sover på dagarna och är vaken på nätterna
3. Han gapar och skriker
4. Han tycker att allt är jobbigt, speciellt att gå ut och kissa
5. Han är olyckligt kär ( I Heidi, men säg inget)

Vi har funderat på att ta honom till BUP, men skulle det verkligen hjälpa? Kanske har kommunen en stödgrupp för föräldrar till tonåriga chihuahuaor?

Trött tonåring sover på jobbet.

Fotomodell Heidi Klumpfot, objektet han åtrår.

Karl-Filip är hans gängliga lillebror som också uppvisar tydliga trotssyndrom. Han har växtvärk, ont i tänderna och ständigt godissugen. Dessutom vill han lyssna på rockmusik på högsta volym och citerar Nick Caves Mercy Seat hela tiden: An eye for an eye and a tooth for a tooth, eftersom han tror det handlar om att tappa mjöltänderna. Stackarn har mardrömmar om att han kommer tappa ögat också.

För den som är lite klent lagd, kan man lyssna på Johnny Cash cover:

Men det finns en kille i Dalen som inte växer ifrån konflikten med sin styvfar. . Om pappan inte smörjer Grecos ego ordentligt, kan det gå så här:

Smakprov.

Vad tror ni kära läsare?
Hade pappan gjort sig förtjänt av det?
Hur gullar man med tonårshundar och hästar?
Tips mottages tacksamt.

Gummibett & vilda svin

Igår sov Kalle-Fille som en klubbad sälunge efter nästan nio timmar i hagen och i morse var han laddad för ännu en dag i det gröna. Så fort han fått på sig vinterjackan var han nära på att forcera boxdörren.

Greco var på bra humör efter sin nationaldagsmåndag. Han sa något om att han ikväll ska göra galopp-sluta, halva diagonalen och sedan byte, som i MSV B5.

KF ska också få sig en runda i ridhuset och vi hoppas han kan låta bli att förvandla Grecos dansbana till en potatisåker.
Dottern såg en bild på en trädgård som ett gäng vildsvin gått loss på, och resultat var förvirrande likt ridhuset efter KF.

Han har fått ett gummibett av sin mormor (Mamman), så att han inte ska få så ont i sina små mjölktänder. Ikväll blir det longering och förhoppningsvis går det snart att göra ridhäst av kraken.
Vinterkurs är inplanerad hos Stefan i juldagarna och jag tror inte Greco vill gå två pass om dagen, ett med Modern och ett med Dottern. Så KF får ta sitt ansvar och bli frisk.

KF eller Gris?

Grecos nationaldag

Måndag, röd dag, Grecos vilodag, Dalens nationaldag.

Nej, vi är inte så mycket för att gneta runt och skava med våra vackra ben (häst- som människoben) på måndagar. Då är det nationell Greco-måndag, med  bara mat och vila. 

Kalle-Fille som är ny i familjen börjar sakta vänja sig. Han har ju trots allt vilat sig i form hela denna sommaren. Idag var pojkarna dessutom ute i hagen tills kvart i fem och mörkret föll. Hemskt tyckte Greco som var vansinnig och skrämde upp sin lillebror, som annars brukar ta det piano. 

När det är 10 grader varmt är november helt okej, men vi längtar ändå efter vårdagar eller tidigt höst. Om inte för att slippa tjocka leriga hästtäcken, hästben och älglöss (inte för att Greco har några). 

Dottern hostar sig medvetslös men doktorn säger att ingenting är fel. Vad vet doktorer egentligen? Kanske borde man söka veterinärhjälp istället? Ventoline kan man ju få av dem också.

Bild från 15 september.  Då vi besiktigade KF för köp i Ale. 

Pappan har tagit bilden.

PS. Greco tycker att man VISST, kan ha nationaldag en gång i veckan. Det viktigaste är att man inte glömmer bort att äta bakelse. Greco-bakelse. Morotskaka. 

Städa, städa varje fredag..

Dottern har mest städning på sin lott nuförtiden då K-F tappar tänder. Tråkigt för henne men det är ju så det är med unga hästar. Får trösta sig med att hon får låna Prinsen gång i veckan

 

Greco får sin beskärda del av städningen också. Dammsugning är bra ibland.


Spegelritt?
Träningen i onsdags gick bra och Greco kändes fin. Hemläxan var att träna på att minska till piruettgalopp lika bra i vänster som i högervarv. Dottern kom med den enkla lösningen att skapa dressyrprogram endast i höger varv. Smart! Själv vill hon ha precis tvärtom, dvs vänster.
Kanske skulle vi vara det perfekta paret i en spegelritt.

April, April !
I övrigt har det varit skogsrunda med Grecos gamla flamma April. Hon är en blandning mellan Shire och Irish Cob (tror jag). Hon är ursnygg! Svart och vit och med ett blått öga (ingen blåtira alltså). Hur läcker som helst. Det var längesedan vi träffades nu. Hennes ägare Alexandra har haft mycket jobb och vi har haft svårt att "få ihop det".
Prinsen blev så glad när han fick syn på henne när hon kom efter vägen. Sedan när vi skulle skiljas så gnäggade April hjärtskärande och Prinsen svarade med ett öronbedövande adjö!
Rörande.

Pappan hälper till:



Underhållet har pappan svarat för i helgen. Han har harvat, sladdat och vattnat. Kanske var det sista gången det behövdes vattnas denna säsongen. Ridhuset var slätt som ett dansgolv när jag och Prinsen skulle ta en svängom, perfekt!
Snäll är han!