Den ofrivillige hästskötaren

Tidningen Hippsons havrepappa gjorde i veckan premiär som ståuppare på halländska ridsportsförbundets årsmöte i Falkenberg. Driver träffsäkert med hästmänniskors tidsuppfattning, om obegripligt språkbruk som svag öppna; eller på svenska ¬– man ställer hästen på glänt.
Han kartlägger även fem olika grupper av män som är med på dressyrtävlingar. Det handlar om: chaufförerna, pensionärerna (en positiv men utdöende grupp), teknikmannen, toffeldjuren (man, make eller pappa. Den som står och håller det enda paraplyet över hästen så att den inte ska bli blöt) och sista gruppen, arrangörsmännen i signalvästar.
Väldigt roligt och väldigt sant. Men Havrepappa har utelämnat en viktig grupp: Den ofrivillige hästskötaren.

När pappa är med på tävling (i sina bästa jeans efter att mamma bett honom att byta), vet han vad som gäller. Han sköter allting man kan bli smutsig av (öppnar transporten, tar av transportskydd och täcken) och säger; jag fixar det.
Sen kommer paniken när han inser att han faktiskt inte vet vad han ska göra. I egenskap av en man med pondus vrålar han över tävlingsplatsen:
– Anitha, ska Greco ha sina bindor?
Han menar förstås lindor, men säger alltid fel. Mamman ger honom en vass blick och Greco ser generad ut.
När hästen är påklädd sätter Pappan i väg som en älg. Med två kliv har han lagt två kilometer under fötterna och hunnit inspektera framridningen, hur och när man får gå in på banan och när.
Sedan skakar han opedagogiskt på huvudet när Mamman är nervös och säger: "skärp dig",
För att följa upp med en spydig kommentar om någon av konkurrenterna.
När ritten är klar är han alltid ambivalent eftersom han inte vet hur det gått, men passar på att skaka skeptiskt på huvudet.
Sedan stövlar han iväg med Greco som släpas efter i stångtygeln, tar av honom bindorna (lindorna) och slänger kandaret ovarsamt i baksätet.
Sedan älgar han iväg till resultattavlan, fipplar med mobiltelefonen och kommer springandes med böjda knän och skriker ut placeringen. Då är han mallig och då ska det fotograferas och både Mamman och Greco tvingas i 20 minuter kisa mot solen medan pappa väntar på rätt ögonblick.
Magiskt.