Skolor ovan mark

I går blev det verkligen en urladdning av alla uppdämda känslor de senaste dagarna. Stormen, Kalle-Fille lös, och träning. Skönt att Prinsen fick ventilera ordentligt.
Tanken var att longera lång och låg, istället blev det kort och hög! Jag tror inte att Greco bockat så mycket på minst ett år. Otroligt!
Insåg snart att han bara var tvungen att få busa av sig, så jag släppte honom lös i ridhuset och höll tummarna att skorna skulle sitta kvar. De gjorde de.

Efter buset kunde Greco samla sig så pass att vi till slut fick till det vi hade tänkt för dagen. Tror att Greco var rätt nöjd med att få känna sig ung och busig igen. (Dottern skulle nog säga att KF har bra inflytande på honom, men så långt ska vi inte ta det.)

Skogsritt inställd

Tyvärr kunde inte Alexandra & April rida ut idag på morgonen, så vi får hitta på något annat till i dag.
Dottern föreslog hoppning, och det är ju en bra idé, men jag sitter inte på!
Det får hon göra. Även om hoppning var det jag förr i tiden gillade mest så har jag med åren blivit mera rädd av- och om mig. Är livrädd för att ramla av, efter att jag spräckte bäckenbenet för några år sedan, då jag ramlade av vår unghäst Luvan, vid inridning. Det var då, men smärtan kan fortfarande göra sig påmind.
Jag tror att det kommer bli roligt ikväll. Dottern är väldigt sugen på att hoppa, det har hon i generna.


Greco var på sitt vanliga solskenshumör i morse. Han är inte direkt någon morgonhäst.
Humöret är snarlikt Dotterns på morgonen. Märks att dem har samma mamma.