onsdag 20 oktober 2010

Tillbaka till Grecohallen

In i ridhuset igen, eller Grecohallen som är det officiella namnet, och mycket mera spännande än arbetslöshets-tv; Tillbaka till Aidensfield.

Efter en lång period i skogen med både ung och gammal häst, så har tiden kommit till inomhusaktiviteter.
Greco har varit skogshäst under en lång tid och han har absolut inte haft något emot det. Hans användningsområde är numera utökat från dressyr- och tävlingshäst, till svamphäst. Uppifrån hästryggen får man mera av ett fågelperspektiv, i motsats till grodperspektivet som annars är Julénarnas lott i livet.
Greco accepterar snällt att jag sitter i sadeln och stirrar åt ett håll ner i backen, stannar, går tillbaka och säger till honom, ja, det är ju kantareller!
Sedan tar jag fyrhjulingen eller bilen och sticker och hämtar!

En annan häftig upplevelse är att galoppera på en riktig travbana mitt i skogen med hästarna, sida vid sida.
Tårarna sprutande ut ur ögonen och vi skrattade högt, underbart härligt!
Vi har fått lov av våra snälla grannar att rida på travbanan hur mycket vi vill, vilken lyx!

Min ”nya” dressyrpojke X:et är ”stand in” för Greco på Stefanträning när det går att lösa tidsmässigt. Det är dagar då jag har lasthjälp som vi kommer iväg. Han är snäll att lasta men vill inte gå in i transporten själv ännu.
På träning sköter han sig bra och jag gillar verkligen den hästen, han är så härlig! Snygg, smal, ja allt!
I år är han dessutom klippt på alla benen och har inte en hårboll under magen. Förra året vägrade han låta sig klippas på höger fram och gick med ett ludet framtben hela vintern. Ansiktet är annars ganska likt från förra året, en liten ojämnt klippt yta på käkarna. Han gillar verkligen inte när man kommer till huvudet. Ska ge honom lite lugnande och klippa färdigt till helgen (hoppas det går).

Ikväll ska vi träna lite på skänkelvikning igen, inte helt lätt att korsa benen och gå framåt samtidigt, när man har så långa ben som X:et.
Övning ger färdighet heter det ju så vi ska öva.
Dottern ska självklart arbeta med Angelina. De är som ler & långhalm, oskiljaktiga! De två flickorna kommer verkligen väl överens, de är så fina tillsammans!


Svamplycka.

En bild från augusti på mig och X:et.

Och nån annan gammal bild på oss.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vad säg du då?